Hästar finns inte!
Denna grupp kämpar för att "sprida sanning till alla dessa människor som lever i ovetskap om hästarnas icke-existens."
De människor som går med i en sådan här grupp har aldrig gått upp tidigt på morgonen, väntat på att solen ska gå upp, fått hästen sadlad, och sedan blivit instruerad hur man ska sitta och hur man ska hålla, och hur man ska göra.
De har aldrig galopperat ikapp med 700 kilos ardennerhästar, eller hållt sig till "föyrkantin". De har inte blivit fotograferade när de sitter på ryggen på en häst, och bara ser lyckliga ut. Det är denna sortens människor jag vill hjälpa. Samhället måste lägga sina pengar på detta, istället för genusforskning och slipstensmuseum.
En skattefinansierad hästgård för de 11 718 personer som är med i gruppen. Det är min vision. Tack.
Intressant. Vi som har sett fotot som förevigat denna lycka vet exakt, precis, på pricken osv vad du menar. Det du glömmer att nämna är den unga damen (MM) i ridbyxorna.
SvaraRaderaSkulle gärna se att du tog med henne i sammanhanget. Annars, mycket läsvärt!
Vänliga hälsningar
haha, håller med "Fröken P".. Det var säkerligen den lilla flickan som gjorde ridturen så lyckad :D
SvaraRaderaJag måste försöka försvara mig. Jag uppskattar upplevelsen. Oavsett byxor. Hade det varit någon annan som lockat, eller något annat som lockat, då hade jag inte upprepat händelsen senare i Sverige.
SvaraRaderaChristian. Inget du säger kan ändra på fakta. Eller i alla fall på det folk i allmänhet ser som fakta (eller det som jag sett till att folk i allmänhet ser som fakta, eller...)
SvaraRaderaDu fattar grejen. Ridbyxor eller inte, MM hade en betydande inverkan på ditt val av morgonaktivitet. Eller var det byxorna. Det vet vi inte :)
Tillåt mig att lägga fram min teori. Christian, det kan mycket väl ha varit så, att du, då du först kom i kontakt med dessa fantastiska djur, hade väldig tur angående övriga omständigheter. Jag talar om en långsam soluppgång över de amerikanska slätterna (något som har romantiserats i otaliga Hollywoodproduktioner genom åren), hästar som rider fram över dessa, samt sist men inte minst en vacker kvinna vid din sida.
SvaraRaderaUnder dessa omständigheter är det inte märkligt att en kärlek till denna magnifika art i djurriket har utvecklats.
Således kan anledningen till att du fortfarande önskar praktisera ridning även i Sverige antas vara att du, genom att praktisera det gamla ordspråket "Övning ger färdighet", vill förbereda dig för ett eventuellt återseende av ovan nämnda kvinna. Detta då hon, som kunnig ryttare, säkerligen skulle uppskatta en make som har god hand med hästar.
HO ho ho. Den som grundade den gruppen borde få pris i humor.
SvaraRaderaJag för min del sällar mig till P:na.
Detta är ju en kontroversiell fråga. Genom att påstå att jag väljer morgonaktivitet efter ridbyxor, placerar ni mig direkt i ett fack som anses befinna sig på en lägre del i det samhällsskikt som genom allmänhetens ögon inte ses med blida dito.
SvaraRadera