Singer(s)/songwriter(s)

Ni känner till dem. Ni har kanske till och med hört några av dem. En del sjunger ensamma, andra i grupp. Jag uppskattar dem. För det mesta.

Ibland sitter de med ett gäng vänner och har trevligt.

"Kan ni inte spela en låt", undrar Roger P
"Njae", svarar Maria
"Kom igen, ni är ju superduktiga", tillägger E-type.
"Okej då", säger till slut Raymond.

Sen tar någon fram en gitarr som Lasse W har lämnat kvar bakom en soffa, och Maria drar ett ackord. Raymond skrattar till och Maria frågar: "Eller?". Raymond replikerar: "Okej då". Hon tar ett till. Raymond nickar och så de drar igång.

Är det inte alltid såhär? Ett intimt utväxlande av tonarter och moll-ackord. Som förhoppningsvis går över huvudet på oss som lyssnar. Fast. Det är väl ganska charmigt också.

Du kan se mig som en konstnär

Det sade jag till min hustru för ett tag sedan. Du kan se mig som en konstnär.

Det var när jag skulle gå ut och jobba. Eller skapa, som var uttrycket jag valde att använda mig av just då. 

Varning för rasism.

"VARNING FÖR HUNDEN!", "BEWARE OF THE DOG!"
står det på skyltarna som säljs i butiken på min arbetsplats. Inget konstigt, tänker du. Helt rätt, svarar jag. Sen, på samma skylt, står det: Предупреждение для собак.

Inget konstigt, tänker du. Lite, svarar jag. Ska man skriva så att så många personer i världen som möjligt förstår hamnar både kinesiska och hindi över engelska och ryska. Inget konstigt, tänker du. Lite, svarar jag. Även om man ska skriva på de språk som är vanligast i Sverige hamnar både finska och serbokratiska och arabiska och kurdiska och spanska och tyska och persiska och norska över engelska och ryska.

Lite fördomsfullt, tänkte jag och kommenterade skylten.

"Är det ryska?", frågade jag.

"Ja, det kan inte stå på polska, för då förstår inte balterna", fick jag till svar.

Nämnde jag att jag bor i Örkelljunga?