tisdag 6 oktober 2009

Björn Ranelid.

Denna man som inspirerar och fascinerar mig. Självförtroendet ligger högre än Kristusstatyn i Rio de Janeiro. Sveriges Radio sände för ett tag sedan ett program "Rickard Olsson möter Björn Ranelid" Mycket intressant. Här kommer några utdrag. För att jag inte likt många journalister ska bara dra ut vissa citat och hävda att detta var så han sa, så lägger jag en länk längst ner på sidan där du kan läsa sammanhanget runt just de utdragen jag lägger in, och en länk till intervjun.

Rickard:
När folk har skrivit om det då, och häcklat dig för det, är det den lilla pojken Ranelid som reagerar och blir ledsen då?


Björn:
Ja, det är som om du hånar någon med den fyrtionsjunde kromosomen, det vill säga Dawns syndrom. Jag är den enda i sverige som har fått lida i offentligheten av Robert Gustavsson, Leif GWZÅÄÖ Persson. Varför har han ett släp av initialer efter sig? Står han inte ut av att heta Leif Persson som 60 000 andra människor gör i Sverige? Om jag skulle recensera hans utseende så tror jag nog han kanske hade övervägt att flytta från Sverige. Jag sysslar inte med hämd, jag går inte in i vendettor

Rickard
Fast du fick en liten på Leif GW där nu


Björn:
Ee. Det fick jag, och det gör jag med glädje för jag har förmågan och intellegensen och begåvningen och humorn.
_________________________________________________

Rickard:
Ranelidska språket, var eller hur förvärvade du det?

Björn:
Det finns inget svar på detta, varken lingvistiskt eller semantiskt eller konstnärligt. Jag brukar få frågan av journalister och jag har själv aldrig döpt mitt spårk på det sättet. Om jag vore förmäten, eller om jag vore det minsta lilla intresserad av att lyfta fram mig själv så kunde jag säga att jag är en enda i Sverige som har ett eget språk. Det har inget Torgny Lindgren och inte Mankell och inte Marklund och inte Jan Gillou. Men nu är jag förmäten så jag säger inte det, men det är ju ett faktum att det sägs om mig.


Rickard:
Det är så roligt, du säger saker samtidigt som du säger " jag säger itne själv" men du får det ändå sagt, Björn


Björn:
Anledningen till att jag säger det själv, vet du vad det är? Därför att annars sägs det inte, skrivs det inte. MAn tystar ner det. Hade jag hetat Bruno K. Öijer så hade man ju lyft fram det mycket snabbt på dagens nyheters kultursida. Om han gör en turne på våren så ska DN följa detta eller han ska framträda så kommer 16 stycken och slåss om att recensera honom. Dagens Nyhveter har ladrig recenserat mina 3000 framträdande. Och ändå har jag gjort flest av alla och talat inför flest människor i Sverige genom tiderna.
____________________________________________________________

Björn:
Jag behöver ju inte låstas som Persbrandt och andra. Föredetta balettdansören utan jag har ju spelat fotboll på hög nivå så jag behölver inte låstas nån slagt manlighet utan det har jag i mig själv, jag är trygg i min mansfigur och min mansroll

_____________________________________________________________
Rickard:
En varumärkes expert skulle ju säga att du är ett geni, för du bygger ditt egna varumärker hela tiden, du åker runt och föreläser och pratar, är det en medveten taktik?


Björn:
Aldrig någonsin! Det var skönt att jag fick den frågan äntligen. Därför det är ju inte jag som ber mig komma. Det vill säga, det står 100 -0 till mina uppdragsgivare. Det är ju de som är på TV och radio som ber mig komma. Det är lite lustigt ibland att jag får frågan som om det vore förebrående att jag syns och hörs så mycket, för det är ju itne jag som ber om det. Nu ska du veta att jag tackar nej till väldigt mycket. jag kunde i år ha sagt ja till Let´s dance, åka till malaysia, whipe out, på spåret, och stjärnorna på slottet. Och hade jag sagt ja till allt detta så hade jag ju blivit så pass känd så att Jan Gillou hade batraktats som en främling.


Rickard:
Det blir ändå På spåret, Stjärnorna på slottet, det blir en dokumentär om Björn Ranelid, det kommer en bok om fenomenet Björn Ranelid också som handlar om den medialiserade författarrollen. Det blir väldigt, värlidgt mycket Björn Ranelid i år.

Björn:
Ja, allra störst är det som sker för första gången i svensk litteraturhistoria. Att de vackraste aforismerna och metaforerna jag skrivit kommer i en och samma bok på fyra språk. Så för första gången i svensk litteraturhistoria så har de tre främsta översättarna på de respektive stråken Tyska, Engelska, Franska givit ord till mina metaforer. Och det ska bli väldigt spännande att se hur det blir bemött framför att på dagens nyheter. Om Bruno K. Öijer hade gjort det så hade de tagit på sig kortbyxor med fartränder och dubbla spikskor, och sprungit fram till honom och ställt frågor.


Rickard:
Är du avundsjuk ibland på Bruno K. Öijer eller nån av de andra av kulturen accepterade författarna?

Björn:
Nej, det är jag inte eftersom jag fått en miljon mer än Bruno K. Öijer, och är mer än en miljon mer känd än Bruno K. Öijer. Jag har inget att vara avundsam på honom för, han har allt att vara avundsam på mig.
Rickard:

Du är också känd för att du kan citera så långa stycken ur dina texter, hur gör du?


Björn:

Ja, nu kommer det en överraskning här; Jag är dålig på att memorera. Jag lär mig aldrig något utantill, utan jag är som en jazzmusiker, ställer mig rakt upp och ner, om jag gö tv för Ann Lundberg 10 dagar i sträck, eller jag är på Idrottsgalan, eller hos Fredrik och Filip i New York, så kan alla belägga och bevisa att jag aldrig någonsin har haft ett manuskript. Jaghar aldrig läst in eller lärt mig någonting utantill, och de som sitter med mina böcker när jag framträder kan mycker lätt konstatera på rent vetenskaplig empirisk grund att jag inte läser innantill, eller att jag inte lärt mig utantill. För det jag säger står inte i boken.


Rickard:

Du säger inte samma sak två gånger, så du citerar egentligen inte utan du bara pratar?


Björn:
Jag vill inte rätta dig, för jag citerar mig aldrig själv. Jag kan citera vissa meningar som jag håller fast vid. "Min själ, väger inte mer än drömmen i en fjäril, men den rymmer så mycket att Gud får ta till sig sin stora passare om han vill sluta den. Och när barnet bereder sig på att dö flyr änglarna till Guds blick. Jag är nära nu eftersom jag är tillbaka där allting började på norjaret på elvkalaby. Och det är långt mer skada att blommorna blir galna än människorna. Jesus är efterlyst överallt utom i radion. Gud sover alltid utomhus men han har nycklar till alla lås. Ingenting på jorden har så stora händer som godheten. och de räcker om tiggaren och dåren, ändå gör de flesta sitt bästa för att slita fingrarna av dem. Världens längsta och kortaste resa är mellan ögat och hjärtat. Och däremellan krävs det inget visum och inget pass. Jesus är efterlyst överallt utom i radion. Gud sover alltid utomhus men han har nycklar till alla lås. Gud och dårarna saknar fast adress men de har varit synliga vid frälsningsarmens härbärgen och palatsen i stockholm. Kärleken stavar aldrig fel när den skriver, ty den behärskar alla språk. Nu går gamla greta och lutar sig som skrivstil för att hämta en sanning ur mannens grav."
Där fick du 11 stycken


Rickard:

Fantastiskt. Och Dagerman var där också?


Björn:
Ja, det vad han. Nej. Fantastiskt är det inte, men ett visst mått av frimodighet, och nu ska jag väl säga något som är väldigt farligt här, men jag säger det ändå, för jag är inte taktisk; Det är bara jag i hela världen som kan göra det.


_________________________________________________


http://cjgraphics.se/ranelid.html
http://www.sr.se/webbradio/webbradio.asp?type=broadcast&Id=1935028&BroadcastDate=&IsBlock=

1 kommentar:

  1. Björn Ranelid har väl alltid varit blygsam

    SvaraRadera