återigen en dikt.

Denna skrev jag i påskas. Publiceras endast på bloggen.


Vi sitter i vårt Gudshus,
Och läser ur Ditt ord.
Från sången går ett brus,
Utöver denna jord.

Vi säger att vi menar
Precis det som det står.
Att vi lovar Herren alla dar
Och år efter år.

Vi återvänder hem
Till vår boning kär
Vi säger det att "sen"
Kan vi tillämpa det där..

Vår Herre grät den dagen
Du hördes inte av
Han blev inte på allvar tagen
Du tog inte emot det han Dig gav.

Längre bort du kom
Du glömde vad du i kyrkan sjungt.
Vännerna där, du glömde dom
Och livet fortsatte lungt.

Han erbjöd dig så mycket
En försäkring just för dig.
Han väntade på tacket
Att få komma, men du sa "nej."

Men en dag det kom ett bud.
Himlen stämde upp till sång.
Du hade vänt dig till din Gud
Till den port som är så trång.

Du åter till kyrkan vände
Och insåg vad detta betyder
Att Gud Jesus till jorden sände
Och att han sin fader lyder.

Nu du sjunger med ditt hjärta
Du prisar på ett annat plan.
Du tackar för att Jesus tog din smärta
Och du lovar Gud på riktigt hela dan.